Syfte och frågeställning: Att undersöka hur två Svenska nyhetstidningar valt att skildra en nyhet under vald period. Detta görs genom att besvara följande frågeställning: På vilket sätt skildrar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ebolaviruset i sina tidningsartiklar från 1 maj 2014 till och med den 31 oktober 2014? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys på samtliga artiklar publicerade i DN och SvD under perioden 1 maj 2014 till och med 31 oktober 2014 samt diskursanalys på sex artiklar. Huvudresultat: I studien framkom det en tydlig förändring i artiklarna under hela undersökningsperioden. Det förändrades från att vara diskussioner om en kris till att sedan diskuteras om olika åtgärder för att minska oroligheten bland invånarna..

This study examined by content analysis and semiotic picture analysis how gender equal the UK newspaper The Times, the U.S/Iranian nespaper Iran Times International and Swedish newspaper Svenska Dagbladet were May 1st 2009 and May 8th 2009. The study had a foundation of feminist theory about patriarchy and gender theory with a contribution of research about race and its impact on patriarchy.None of the three papers were fully gender equal. Even though Svenska Dagbladet was found to be the most gender equal when it came to the number of women represented all of the newspapers examined showed patriachal structures since women more often than men were described as victimes, trivialized, incompetent and inferior.  People with a race other than white were in minority but patriarchy seems to be a stronger form of oppression than racism. White men were in majority and were less opressed than other groups and were because of that most in favour of the newspapers symbolic powers..

AbstractSyftet med studien är att undersöka och diskutera attityder till engelska inslag i svenska språket hos vuxna och ungdomar på ett småstadsgymnasium. De forskningsfrågor som ställs är om språkattityderna mestadels positiva eller negativa, om det finns någon skillnad mellan åldersgruppernas språkattityder och om engelska inslag accepteras olika mycket. En enkät genomfördes med ungdomar i åldern 15?17 och till vuxna i åldern 21?63. Samtliga informanter studerar eller arbetar på samma gymnasium.

The purpose of this essay is to examine how peace journalism was expressed in Swedish newspapers´ reporting on the war in Georgia 2008. We did this by analyzing whether the reporting was elite- or people-orientated depending on how suffering was expressed and how the war players were described.The method we used was Critical Discourse Analysis (CDA). It was applied on news articles from four Swedish newspapers that covered three different happenings in the war in Georgia.We found out that the reporting was mainly elite-orientated, both when it comes to how suffering was expressed, as well as how the war players were described. The newspapers tended to focus on only one party?s suffering and one party as evil-doer, which is elite-orientated reporting and also an indication of war journalism rather than peace journalism..

Undersökningen syftar till att med kvantitativ innehållsanalys besvara frågeställningarna: Vilka synliga källor förkommer i den svenska nyhetsrapporteringen? Hur ser fördelningen mellan de undersökta källorna ut? I vilken utsträckning används sociala medier som källa?Uppsatsen bygger på en explorativ totalundersökning av samtliga källor förekommande under den svenska nyhetsrapporteringen om revolutionen i Egypten under perioden 2011-01-26 ? 2011-02-12. Materialet består av nyhetsartiklar från Sveriges sex största nyhetstidningar (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan).Teoretiska utgångspunkter är teoribildningar runt journalistikens roll i samhället, demokrati och källteori.Resultaten visar på att Twitter och de sociala medierna har slagit igenom som kanal för nyhetskällor i Sverige och i än större utsträckning används dessa kanaler som omvärldsbevakningsverktyg av journalister. De undersökta nyhetstidningarna har sammanslaget använt Twitter som primärkälla vid tolv tillfällen.  .

Detta är en kvalitativ studie av ledartexter på fyra av Stockholms största nyhetstidningar: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med utgångspunkt i Lars Nords avhandling från 2001 där han förutspår den klassiska ledartextens tillbakagång har vi undersökt ledartexters språk, argumentation och hur de hanterar politiska ämnen i dagens press mot bakgrund av dels en förändrad situation inom medier och opinion, dels partipressens försvagade ställning. Vi har valt ut 8 skribenter, en man och en kvinna från varje redaktion. Varje skribent bidrar med 3 texter var. Detta ger en slutsumma på 24 texter.

Det är framför allt de unga som drar sig till den nya gratistidningen och det är framför allt de som samtidigt i högst utsträckning lämnar de andra äldre gratistidningarna för den nya. 10-20 åringarna tenderar att bli mer nyfikna på kvällstidningarna och vi kan se att en ökad läsning av dessa uppstått. Detta bidrar till att den nya gratistidningen inte är något direkt hot mot en kvällstidning, snarare ett komplement, medan andra gratistidningar får känna av högre konkurrens..

I den här uppsatsen har en undersökning och jämförelse gjorts över hur två svenska, tryckta nyhetstidningar beskriver mord och misstänkta gärningsmän. Det gäller den lokala morgontidningen Norrländska Socialdemokraten samt kvällstidningen Aftonbladet. Författaren har använt sig av en kvalitativ textanalys och undersökt tre olika mordfall utifrån teorier av bland andra Börjesson och Weibull om att namnpubliceringar minskat under 1900-talet till förmån för ökad detaljbeskrivning. Även Pollacks (2008) teorier om hur kriminaljournalistiken utvecklats över tid har legat till grund för undersökningen. Resultatet visar att publiceringen av detaljer som kan röja individernas identitet i ett tidigt skede av utredningen är vanlig samt att man över den tidsperiod på 11 år, från det första mordfallet till det sista, kan ana en ökad benägenhet att namnge misstänkta/dömda mördare..

This essay casts light on the quantitative aspect of the media representation of foreign news. The purpose of the essay is not only to describe the media representation of the countries of the world, but also to explain the representation out of structures that are mirrored by the mass media. Four hypotheses are stated that are operationalized in the research. These are treating four different factors that are believed to affect the representation, economy, geographical distance, cultural distance and the size of the population. A fifth hypothesis is stating that economy is the most influential of the factors.

Detta är en C-uppsats för Valfritt Informatik Programmet, Högskolan i Halmstad, 2005. I denna uppsats undersöker vi vilka interaktionstekniker som kan vara lämpliga eller inte alls vara lämpliga till en mobil enhet. På denna mobila enhet är det tänkt att e-papperstekniken skall appliceras. Uppsatsen utförs i samarbete med DigiNews, ett projekt för framtida nyhetstidningar. Vi har genomfört en undersökning där vi observerat hur interaktionsteknikerna har fungerat med ett fokus på nyhetsläsning.

Denna studie av den digitala marknaden för svensk dagspress är ett examensarbete utfört åt kvällstidningen Expressen. Undersökningen syftar till att utreda den strukturella marknadssituationen för svensk dagspress och dess förutsättningar rörande framtida närvaro i surfplattan. Via intervjuer med branschexperter söks tolkningar om läsartrender och behov i surfplattan, paketeringsstrategi och behovet av personifierade nyhetsflöden. Undersökningen och dess tolkningar understöds av en inledande litteraturstudie vilken behandlar den svenska dagstidningsmarknaden, dess digitala transformation och tekniska förutsättningar gällande surfplattan och rapporterade konsumenttrender.Studien visar bl.a. att den svenska dagstidningsmarknaden är utsatt för en hög intern konkurrens vilket ställer höga omställningskrav på bolagen i en digital era.

Kina har de senaste åren genomgått en omfattande utveckling på det informationstekniska området och den ekonomiska tillväxten i landet har ökat explosionsartat. Medieklimatet och den kinesiska statens kontroll över Internet genomgår i och med det här stora förändringar. Trots att Internet skapar en till synes större frihet och ger nya möjligheter, använder den kinesiska staten Internet för att ytterligare öka sin kontroll över informationsflödet i landet. Genom cyberattacker från kinesiska IP-adresser mot Internetjätten Google i början av 2010 lyftes Kinas Internetpolitik fram även i internationella medier, inklusive svenska. Genom att undersöka engelskspråkiga kinesiska nyhetsartiklar i dagstidningar på Internet, om Google och Internetcensuren i Kina, ämnade vi granska hur regimsupport respektive regimkritik yttrar sig i två kinesiska nyhetstidningar.

I den här kandidatuppsatsen har vi undersökt hur arbetslöshet framställs i tidningarna Aftonbladet, Dagens Industri och Dagens Nyheter under olika ekonomiska kriser i Sverige under åren 1993, 2000 och 2009. Vi undersökte främst hur skuld och lösningsansvar delades ut i texterna samt vilken roll tillfrågade experter hade. Vi använde oss av teorier om framing och språkliga grepp. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys av olika sorters artiklar och urvalet bestod av 225 analysenheter.Tidigare forskning har visat att mottagare av nyheter, publiken, påverkas i olika grad av  hur händelser gestaltas och vinklas i olika medier. Denna studie undersöker inte publikens reaktioner, utan hur tre svenska tidningar väljer att skriva om arbetslöshetsfrågan under olika svenska ekonomiska kriser.

Genom denna studie har jag a?mnat att analysera hur svensk nyhetspress gett uttryck fo?r en ikonisk ha?ndelse i hanteringen av Sverigedemokraterna i samband med att dessa blev invalda i Riksdagen ho?sten 2010. Syftet med studien har varit att utifra?n mina teoretiska utga?ngspunkter se vad en ikonisk ha?ndelse betyder i nyhetspressens rapportering kring Sverigedemokraterna i samband med valet och en tid efter detta. Utga?ngspunkterna i studien har utgjorts av teorier med fokus pa? tendenser i hur media skildrar betydande ha?ndelser, samt det kollektiva minnet.

Masteruppsats, SVA240, 30 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: Vt-2015Handledare: Anna LyngfeltExaminator: Benjamin Lyngfelt.